Formen på bladet från ryggen ner till eggen kallas knivgeometri. Den består av två nivåer som tillsammans avgör balansen mellan skärpa, styrka och hur lätt kniven är att slipa.
Den större slipade ytan som formar bladets geometri och tvärsnitt, från bladets tjockare del ned mot eggen. Utformningen påverkar hur lätt kniven skär genom olika material.
Den smalare, vanligtvis brantare slipytan närmast skärkanten. Det är oftast denna fas du bearbetar när du vässar kniven. En traditionell Scandi-slipning saknar normalt en separat sekundärfas.
Knivens yttersta skärande kant, där de slipade sidorna möts. Eggvinkeln påverkar både skärförmågan och hur väl eggen står emot slitage och skador.
Även om det finns svenska benämningar är de engelska namnen mest använda, så vi använder dem här. Klicka vidare för att läsa mer om varje geometri.
Bladet smalnar jämnt från rygg till egg och ger en balanserad skärförmåga.
✓
Mångsidig
✓
Enkel att slipa
✕
Mindre robust än sabre och konvex
Sidorna är urholkade, vilket ger en mycket tunn och vass egg.
✓
Mycket vass
✓
Låg friktion
✕
Skör egg vid tungt arbete
Sidorna buktar utåt mot eggen och lämnar mycket stål bakom den.
✓
Mycket stark egg
✓
Bra vid tunga uppgifter
✕
Svårare att slipa
Slipningen börjar en bit ner på bladet och lämnar en kraftig rygg.
✓
Mer styrka bakom eggen
✓
Tål hårt bruk
✕
Skär sämre än full flat
En plan fas hela vägen ner till eggen, utan sekundärfas.
✓
Lätt att slipa för hand
✓
Utmärkt för träarbete
✕
Eggen kan flisa vid hårt bruk
Bara ena sidan av bladet är slipad – den andra är plan.
✓
Lätt att slipa
✓
Mycket tunn egg
✕
Drar åt sidan vid skärning
Två slipvinklar: en primärfas och en smalare, brantare sekundärfas vid eggen.
✓
Bra balans mellan skärpa och styrka
✓
Bara sekundärfasen behöver slipas
✕
Vinkeln måste hållas vid slipning
Bladet är slipat olika på varje sida, vanligt på japanska knivar.
✓
Effektiv skärning
✓
Bra vid specialanvändning
✕
Kräver erfarenhet vid slipning
Snabb överblick över skärpa, styrka, slipbarhet och typisk användning.
Geometri
Skärpa
Styrka
Slipbarhet
Stål bakom eggen
Passar för
Full flat
Hög
Medel
Enkel
Medel
EDC, kök, allround
Hollow
Mycket hög
Låg
Enkel
Lite
Rakknivar, precisionsskärning
Sabre
Medel
Hög
Medel
Mycket
Hårt bruk, taktiska knivar
Scandi
Hög
Medel
Mycket enkel
Medel
Bushcraft, träarbete
Konvex
Medel–hög
Mycket hög
Svår
Mycket
Yxor, tunga knivar
Chisel
Mycket hög
Medel
Enkel
Medel
Enkelslipade knivar, precision
Compound bevel
Hög
Hög
Medel
Medel
De flesta fabriksknivar
Asymmetrical
Hög
Medel
Medel
Medel
Japanska knivar
Geometrin och stålet måste matcha. En tunn egg kräver ett hårt stål som inte bucklar, medan en kraftig geometri för tungt bruk behöver ett segt stål som inte spricker.
BILD: BLADPROFILER I GENOMSKÄRNING
Geometri
Kräver stål som är
Undvik
Exempel
Tunn slipning (full flat, hollow)
Hårt men inte sprött
Mjuka stål som bucklar
Flat + VG-10, Hollow + AEB-L
Sabre
Segt och slagtåligt
Hårda, spröda stål
Sabre + CPM 3V
Scandi
Segt med medelhög hårdhet
Spröda stål som flisar
Scandi + O1, Scandi + 1095
Konvex
Tåligt och segt
Hårda, spröda stål
Konvex + CPM 3V, Konvex + Sleipner
Chisel
Mycket hårt
Mjuka stål
Chisel + SG2, Chisel + White Steel
Geometrin påverkar hur lätt kniven är att slipa. Vissa geometrier har en inbyggd vinkelguide, medan andra kräver mer teknik och erfarenhet.
BILD: SLIPNING AV OLIKA GEOMETRIER
✓
✓
Scandi – hela fasen ligger mot stenen
✓
Full flat – jämn sekundärfas
✓
Chisel – bara en sida slipas
✓
Compound bevel – bara sekundärfasen slipas
!
•
Konvex – kräver en rullande rörelse eller strigel
•
Hollow – tunn egg som kräver lätt hand
•
Asymmetrical – olika vinkel på varje sida
•
Att ändra primärfasen tar mycket tid och stål
Vad är skillnaden mellan primärfas och sekundärfas?
Primärfasen är den stora slipytan som formar bladets tvärsnitt. Sekundärfasen är den lilla, brantare fasen vid eggen som skapar själva skärkanten. Det är sekundärfasen du slipar när du vässar kniven.
Vilken geometri är lättast att slipa?
Scandi grind är lättast att slipa för hand, eftersom hela fasen ligger platt mot stenen och fungerar som en vinkelguide. Full flat är näst enklast. Svårast är konvex, som kräver en särskild teknik.
Vilken geometri är bäst för EDC?
Full flat är det vanligaste och mest praktiska valet. Den skär bra, är lätt att underhålla och klarar de flesta vardagsuppgifter. Hollow ger en vassare men känsligare egg, och sabre är mer robust men skär sämre.
Varför används hollow grind på rakknivar?
Hollow grind ger en mycket tunn och vass egg med lite friktion – precis vad som krävs för att raka. Nackdelen är att eggen blir för skör för tyngre arbete.
Varför är scandi grind populär för bushcraft?
Hela fasen går i en plan vinkel ner till eggen, utan sekundärfas. Det ger en robust egg som är lätt att slipa i fält och som fungerar mycket bra för att tälja i trä.
Är konvex grind bättre än flat grind?
Det beror på användningen. Konvex är starkare och tål mer slag, vilket passar yxor och tunga knivar. Flat skär lättare och är enklare att slipa, vilket ofta passar bättre för EDC och kök.
Kan man ändra geometri på en kniv hemma?
Ja, men det kräver mycket arbete och tar bort mycket stål. Att ändra primärfasen kan ta timmar. Det är vanligare att justera sekundärfasen, alltså slipvinkeln vid eggen.
Här hittar du våra guider om bladstål, bladformer, knivgeometri, handtag och mekanismer. Läs dig till rätt val innan du köper.
Se alla guider →BILD
Egenskaper och val
BILD
Form efter användning
BILD
Grepp, vikt och känsla
BILD
Säkra fällknivar
BILD
Håll kniven vass