I Sverige används ordet strigel, men internationellt talar man nästan alltid om strop. Det är alltså samma verktyg, men olika benämningar beroende på språk och tradition. För den som söker information eller köper produkter från utländska återförsäljare är det bra att känna till båda termerna.
En strigel är det klassiska verktyget som tar en redan slipad kniv till nästa nivå. Till skillnad från slipstenar, som avverkar stål och formar eggen, används strigeln för att polera och förfina bladet. Resultatet blir en rakbladsvass egg med spegelblank yta. Strigeln avlägsnar den burr som alltid uppstår vid slipning och ger en skärpa som både känns renare och håller längre.
Efter slipningen finns ofta mikroskopiska ojämnheter kvar. Genom att dra bladet på en strigel försvinner dessa och eggen blir mer exakt. Den största fördelen är att skärpan bibehålls längre mellan slipningarna, vilket minskar behovet av grövre slipning. Strigeln är därför inte en ersättning för slipstenar, utan ett komplement för att underhålla en perfekt skärpa i vardagen.
Det finns flera olika modeller beroende på knivtyp och arbetssätt.
Läder är det vanligaste materialet. En strigel kan ha slät yta, som används utan polermedel för den sista finishen, eller mocka, som är mer porös och lämpar sig bättre för slip- och polerpastor. Många moderna varianter är dubbelsidiga, med mocka på ena sidan och slätt läder på den andra, vilket ger större flexibilitet.
Polerpasta används ofta för att förstärka effekten. Grön kromoxid är den mest kända och ger en mycket finpolerad egg. Grova pastor avverkar mer material och kan korrigera små ojämnheter, medan ultrafina pastor används för att skapa en spegelliknande yta. En tunn applicering är alltid bäst – för mycket pasta gör ytan ojämn.
Att strigla kräver rätt teknik men är enkelt att lära sig. Kniven dras alltid bort från eggen, aldrig mot, och trycket ska vara lätt, ungefär som knivens egen vikt. Vinkeln hålls densamma eller något lägre än den som användes vid slipningen. Ett femtontal drag på varje sida brukar vara tillräckligt.
De vanligaste misstagen är att trycka för hårt, vilket rundar eggen, eller att dra kniven framåt och därmed skära i lädret. Strigeln ska heller inte användas på en helt slö kniv – den förfinar och underhåller en redan slipad egg, men ersätter inte slipstenar.
En strigel gör störst nytta när den används efter en fin slipsten på minst 5000 grit. Strigla gärna regelbundet, helst efter varje användning, för att behålla den där nyslipade känslan. För rakknivar är hängande striglar standard, medan en paddelmodell med dubbla ytor ofta passar bäst för köksknivar. Med rätt teknik blir strigeln det sista steget som förvandlar en vass kniv till ett verktyg på absolut toppnivå.